DET OBEGRIPLIGA

 

Hur kommer det sig att ca 20 kvinnor per år blir dödade av sin man eller exman?

Hur kan någon begå sexuella övergrepp mot ett barn?

Varför stannar man i en destruktiv relation i 5-10-30år?

Hur kan en sekt hålla kvar alla dessa människor trots att de inte mår bra av det?

Vad är det som händer när någon blir mobbad, i skolan eller på en arbetsplats?

Är det bara lättlurade människor som blir solochvårade på alla sina pengar?

 

Hur kan det obegripliga hända? Både vad gäller hänsynslöst våld och att lura andra människor. Det som är obegripligt för de flesta, är tyvärr helt begripligt för oss på DOLT! Vi vill visa på hur mekanismerna bakom detta fungerar så att vi kan förhindra att det händer igen! Tystnaden är förövarens bästa skydd! Vi väljer att berätta hur det fungerar och därmed sprida kunskapen om psykisk misshandel.

 

Här samlar vi det obegripliga för att åskådliggöra de likheter som finns i vad som bryter ner och hur den drabbade mår.

 

DOLT arbetar enligt principen:    Gräv där du inte förstår!

 

 

 

Våld i nära relationer

I en nära relation är man särskilt sårbar eftersom den relationen borde vara uppbyggd av tillit och respekt för den andre. Oavsett om den nära relationen är en kärleks- eller en förälder/barn- relation så är man lika utsatt.

Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den brottsutsatta.

Isolering och anpassning

Våldsutövningen kan liknas vid en process där den utsatta i allt högre grad anpassar sig till en vardag som präglas av våld, en anpassning som ofta leder till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra.

Om våldet fortsätter och blir grövre/mer frekvent kan anpassning och normalisering bli en överlevnadsstrategi och skapa en psykologisk nedbrytningsprocess där den utsattas självkänsla och självförtroende gradvis försämras. Det är inte ovanligt att den våldsutsatta internaliserar de motiv som förövaren anger för sin misshandel. Internalisering innebär att offret tar över förövarens verklighetsuppfattning och därmed accepterar att bli illa behandlad. Begränsningen av den utsattas livsutrymme och handlingsfrihet sker gradvis och innebär att nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre, vilket leder till att förövarens bild av relationen blir den dominerande.

Fysiskt våld

I en nära relation kan det fysiska våldet ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användande av olika vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av den utsattas kropp så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, såsom frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen.

Sexuellt våld

Ibland utövas det sexuella våldet i samband med ett misshandelstillfälle och gränserna mellan övergrepp och frivilligt sex riskerar då att bli oklara för den våldsutsatta. Den våldsutsatta tvingas vara sexuellt tillgänglig för att undvika andra former av våldsutövande. Sexuellt våld innebär allt från ovälkommen beröring, till att tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för sådana, inklusive våldtäkt eller att bevittna olika former av sexuella handlingar eller att fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot offrets vilja.

Psykiskt våld och hot om våld

Olika former av isolering, verbala kränkningar, emotionell utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Dess nedbrytande konsekvenser i kombination med att förövaren växlar utövandet av våld med ömhet och kärlek gör det oförutsägbart och därmed väldigt svårt att värja sig mot. Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att den utsattas känslomässiga band till förövaren stärks medan självförtroende och självkänsla påverkas negativt, vilket försvårar möjligheterna att ta sig ur relationen. Hot kan även riktas mot barn, husdjur, nära vänner eller direkt mot den våldsutsatta. Stalkning och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld.

Materiellt våld

Våldet kan även bestå av materiell skadegörelse, exempelvis att förövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet eller förstör eller tvingar den utsatta att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Förövaren kan även kontrollera ekonomi och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och försvåra för den våldsutsatta att lämna relationen.

Särskild utsatthet – ett verktyg för förövarens våldsutövande

Våldsutövandet och formerna för maktutövning i en nära relation präglas även av förövarens och den våldsutsattas position i samhället. Vissa grupper är särskilt sårbara till följd av diskriminering och marginalisering, olika former av funktionsnedsättning eller missbruk. Våldsutövandet mot särskilt utsatta personer riktar ofta in sig på just dessa faktorer. Exempelvis kan förövaren utnyttja att offret har ett funktionshinder genom att undanhålla mediciner eller utöva fysiskt våld mot delar av den utsattas kropp som redan gör ont.

För att till fullo förstå vad våld i nära relationer och dess specifika uttryck innebär är det därför av stor vikt att ha en förståelse för det sammanhang, både det individuella och det samhälleliga, som övergreppen begås inom.

 

 

 

Hedersrelaterat våld

Det som i dagligt tal kallas hedersrelaterat våld, handlar precis som allt annat våld bara om makt och kontroll av sina närmastes liv. Det är närmare sanningen att kalla allt våld i nära relation för hedersrelaterat våld pga den sociala styrning som personen eller den kulturen sätter upp. De som tar till våld eller använder nätverk av social styrning för att styra och begränsa en eller flera personers liv har en problematik av lättkränkthet som de själva definierar som heder. Där det som utsatt är svårt att följa de regler som sätts upp. Reglerna är till för att bryta ner och hålla personen i det skicket för att kunna ha kontroll.

 

 

Övergrepp på barn

 

Barn som är med om övergrepp eller kränkningar av en närstående visar alltid att något är fel. Det är upp till de vuxna runt barnet att lära sig att läsa av och förstå de signaler som barnet visar. Tyvärr så tror vuxna att det ska se ut på ett speciellt sätt eller att barnet ska börja berätta om det på ett vuxet sätt. Men om barnet har blivit nedbruten och normaliserad i den miljön och kanske tror att alla barn har det så och då finns ju ingen anledning att prata om det. Eller så är barnet så rädd för att avslöja något, att det blir som en stängd dörr mentalt.

 

Vad hindrar barn att berätta?

  • Saknar relation eller förtroende
  • Skam och skuldkänslor
  • Tar ansvar för andras oro
  • Tänker på vad andra förväntar sig
  • Svårt att beskriva och hitta de rätta orden
  • Ingen har frågat
  • Oro att inte bli trodd eller tagen på allvar
  • Oro att föräldrarna ska få veta
  • Oro för åtgärder
  • Uppgivenhet. Det är ingen idé att berätta.
  • Rädsla för att bli straffad, rädsla för förövaren
  • Vilka kommer att få veta om jag berättar?
  • Vill helt enkelt inte berätta

 

Men det finns andra signaler om att det inte står rätt till som går att uppfatta tex att komma tidigt till skolan, att ofta komma försent till skolan, gå hem sent från skolan, skolka, hänga ute sent, inte vilja träffa den förälder eller närstående som begår övergrepp, icke åldersadekvat sexualiserat beteende, rymmer, låser in sig etc.

 

Hur ska man möjliggöra att barnet berättar?

Genom att ha ett ödmjukt och undrande förhållningssätt så kanske barnet vågar berätta. Ställ öppna frågor som: När, var, hur, vad, beskriv, förklara mm. Då närmar man sig försiktigt och gör det möjligt för barnet att välja hur hen vill svara på frågorna. Genom att få hjälp att formulera sina tankar, sin oro eller sitt problem så kan barnet förstå mer av sin situation och få hjälp att ge struktur åt en kaosartad tillvaro.

 

Barn som är med om övergrepp kan vara högpresterande och tysta eftersom de vet att de måste. Men barn kan också visa det genom ett beteende som liknar ADHD.

 

Om ett barn är med om upprepade kränkningar eller övergrepp så kan de få de en traumareaktion med mycket ilska och utåtriktat okontrollerbart beteende. Forskning visar att det är mycket vanligt att ett barn blir feldiagnostiserade med ADHD när det i själva verket handlar om en helt normal traumareaktion på övergrepp eller kränkningar. Kunskapen om traumareaktioner hos barn är förfärande låg och gör att barn blir behandlade som ouppfostrade när det egentligen handlar om ett rop på hjälp.

 

Tecken på traumareaktion hos barn

Barnet har ”uppförandeproblem” som gör sig gällande på följande sätt: utåtagerande beteende, svårt att koncentrera sig, svårt med impulskontroll, svårt att känsloreglera, kan skada sig själv och andra, svårt att få kontakt med när hen är i spinn, lyssnar inte, hjärnan går på högvarv mm.

Då ser man hur lätt det är att tro att barnet har ADHD.

 

Vad händer med ett barn som blir feldiagnostiserad med ADHD?

Om barnets beteende är en traumareaktion pga kränkning av tex en förälder då blir en ADHD-diagnos förödande för barnet. En ADHD-diagnos innebär att det är barnet blir problemet och den som har orsakat traumareaktionen ”går fri”. Barnet har alltså en helt normal reaktion på att något onormalt har drabbat men ingen förstår det.  Barnet får medicin och särskild behandling och i de flesta fall så uppmuntras föräldern av myndigheter att ta i med hårdhandskarna mot barnet i syfte att stävja ”uppförandeproblemen”.

Cirkeln är sluten! Ingen hör eller ser ropet på hjälp från barnet!

 

 

 

Samarbetsproblem vid skilsmässa

 

”Två personer med svårigheter att kommunicera och samarbeta samt har en djup och långvarig konflikt vilken de inte klarar av att lösa på egen hand.”

Så lyder den juridiska definitionen av samarbetsproblem efter en separation.

 

Vanliga människor tänker mer i termer: Två idioter som älskar att bråka! Det gick ju bra att bli kär och skaffa barn ihop? Men nu kan de tydligen inte ens tänka på vad som blir bäst för barnen?

 

Vi på DOLT ser en annan verklighet. De fall som går till domstol pga samarbetsproblem döljer egentligen något helt annat. Det kan vara övergrepp, psykisk misshandel, att vilja straffa den andre etc. Domstolen blir då en arena att fortsätta att kontrollera en part. Tyvärr så är det inte så lätt att se, inte ens genom att titta på vem som stämmer ger rätt svar. Den som stämmer behöver inte vara den som vill ”bråka” utan en stämning kan vara den sista utvägen för att få hjälp.

 

DOLTs definition av samarbetsproblem är att det är ett rop på hjälp!

 

 

 

 

 

Samarbetsproblem på en arbetsplats

 

Inte sällan hanteras konflikter genom att man pekar ut en viss person som osedvanligt besvärlig eller i alla fall felplacerad och lösningen består i att flytta på denna person. Det är dock svårt för en utomstående att förstå vem som orsakar problem eftersom signalerna kan vara så subtila med tex ögonkast eller suckar att det är svårt att uppfatta. Det man däremot ser är den som reagerar kraftigt på dessa ögonkast. Då tycker omgivningen att det inte är så farligt och hen är överkänslig etc.

Om man flyttar eller avskedar en part  så kan de som är kvar fortsätta att reagera på samma sätt som innan eftersom problemet nu anses ”löst” och ingen tänker på att alla medarbetare som grupp har fått ett beteende som gynnar ytterliga konflikter. Kvar finns alltså en arbetsplats som har inbyggda problem och det är en tidsfråga innan det uppstår nya konflikter och nya syndabockar.

 

 

 

Mobbning

 

Mobbning är svårt tycker de flesta. Svårt att förstå och därmed svårt att göra något åt. Den som blivit mobbad kan vara den som mobbar senare.

Vi tror att det beror på en blandning av social styrning och brist på empati. Empatin är känslig. Den kan fluktuera i storlek beroende på hur man mår och vad man själv varit utsatt för.

 

Mer information om mobbning kommer inom kort. Hemsidan är under uppbyggnad.

 

 

 

Sekter

Sekter eller sektliknande slutna organisationer är farliga därför att någon annan tänker för dig. När du går med i en förening eller kyrka som har en hårt reglerad social styrning så är risken stor att du snart slutar att ifrågasätta dessa regler och därmed accepterar att någon annan fattar beslut som gäller ditt sätt att leva.

 

När man går med i en sekt så tänker man så klart inte att det är en sekt. Tvärtom så upplevs det som positivt och man är glad över att ha hittat en gemenskap med andra människor. Att andra människor bryr sig om dig! Att du är med i ett sammanhang. Att du blir lyssnad på. Att du är viktig. Att du är någon och att du saknas om du inte går dit. Alltså väldigt grundläggande mänskliga funktioner för att känna sig uppskattad och må bra.

 

De mekanismer som bryter ner och håller kvar i en sekt är likadana som i en nära relation men de är svårare att komma tillrätta med. Det blir en masseffekt av att många ”tror på samma sak” och att man då känner sig som en svikare om man känner att man måste lämna organisationen. Att lämna en sekt är att välja ensamhet och innebär en omedelbar stigmatisering eftersom själva utanförskapet i sig är ett straff. En del sekter har dessutom raffinerade metoder att hålla kvar eller tvinga tillbaka sina medlemmar genom att de varit tvungna att ta lån eller gå i borgen för andra medlemmar som helt plötsligt struntar i att betala sina lån.

 

Ytterligare ett problem är, att i en sluten organisation är det lätt för en person med karisma att ta över och som sen använder andra människors liv som sin privata ”hobbylåda”.

 

 

Solochvårare samt rättshaverister

 

Är man lättlurad om man råkar ut för en solochvårare? Om du har en granne som bråkar om allting så att du till slut inte vågar gå ut i din trädgård? Om du litar på en person och startar ett företag tillsammans, vad händer när den personen plockar ut vinsten och lämnar dig med skulderna? Om du blir lurad att låna ut pengar men inte får tillbaka dem?  Om du blir stämd trots att du gjort rätt och den andre inte hållit ert muntliga avtal?

 

Kunskapen om hur vanliga människor blir lurade och utnyttjade av bedragare är väl dold. De som blir lurade tystnar oftast eftersom de inte blir trodda eller får hjälp. De vet inte vart de ska vända sig när de blivit lurade. De mår väldigt dåligt av att de tar på sig skulden för det som hänt. De är rädda att bli utskrattade eftersom andra människor tänker att de borde förstått bättre.

 

De som blir drabbade av bedragare mår väldigt dåligt och lider i det tysta.

 

 

 

Vill du veta mer om hur vi tänker och arbetar med dessa problem?

Välkommen att ta kontakt!

Mail: info@dolt.nu

 

Pinterest