Monthly Archives: februari 2016

Våldtäkt är förkastligt. Undrar hur det känns, efteråt… Att övergreppet är kränkande, smärtsamt och förnedrande, förstår jag. Men hur känns det när faran är över? Att bli tvingad, inte kunna fly. Kroppsligt. Enda vägen bort, är i tanken. Förträngningar och dissociationer är vanligt förekommande efter sexuella övergrepp. Även hos små barn.   En pappa. Som […]

View full post »

loading...

När en utredning läggs ner, när den inte leder till ett åtal, ingen fällande dom, vård eller straff… …lämnas förövaren, offret och deras anhöriga i ovisshet. Vad händer nu? Hur går vi vidare? Det är destruktivt och hämmande för alla berörda.   Att bli dömd, att sona sitt brott, är ett erkännande från samhället av […]

View full post »

loading...

Det är inte lätt att prata om sin barndom, en barndom som en själv känner inte är som alla andras. När mina vänner pratar om sina resor utomlands under deras barndom är jag tyst. När de berättar om alla bus de gjorde som tonåringar är jag tyst och när de pratar om sina underbara föräldrar […]

View full post »

loading...

Dag 2 efter ansträngning: Dimman är inte lika tät som igår. Den börjar lätta. -6 under isen.   Städningen får vänta. Hunden är rastad. Gäspar oavbrutet. Lite kaffe kanske hjälper?   Stel i ryggen och nacken. Skulderbladspartiet värkte och krampade igår. Kommer säkert tillbaka under dagen.   Försöker slappna av. Vila. Lugna ner kroppen, som […]

View full post »

loading...

Vågar man tro på barnet? Barn är oerhört lojala mot sin familj och även mot förövare utanför familjen. När de berättar om övergrepp, är det för att de inte står ut längre. Antalet barn som aldrig berättar överstiger klart det fåtal som avslöjar övergreppen. Och de som berättar förminskar snarare än förstorar. Barn som berättaren […]

View full post »

loading...